• Från att ha varit en av flera svenska huvudstäder under 400 år, blev Nyköping en industristad på 1700-talet med bl a ett betydande mässingsbruk.
• Under 1900-talet producerades både möbler till NK och bilar på Saab-Ana och vid Skavsta anlades en flygflottilj, F11.
• Bland kulturpersonligheterna under det senaste decenniet märks framför allt Ulf Peder Olrog och Birgit Cullberg.

Några årtal i stadens historia

1800-500 f Kr

Nyköping har varit en plats där människor har vistats i flera tusen år. Vid Släbro, på hällarna ner mot Nyköpingsån, kan du uppleva historiens vingslag vid alla hällristningar. Cirka 330 figurristningar har tagits fram på hällarna ner mot Nyköpingsån.

1100-talet e Kr

Nyköpings äldsta be­byggelse härstammar från 1100-talet, bland annat har lämningar av två båthus och vissa gravfynd hittats.

Två försvarstorn, så kallade kastaler, byggdes under 1100-talet. Den ena på en klippa vid Nyköpingsåns mynning och den andra vid Kilaån och Stora Kungsladugården, väster om Nyköping.

Kastalen i Nyköpingsån byggdes ut till en borg under 1200-talet, troligen var det Birger Jarl som anlade Nyköpingshus.

1200-talet

Namnet Nyköping, "NVCOPIE" nämns på ett mynt från 1230.

Nyköpingshus började byggas och under de perioder kungen vistades på slottet var Nyköping Sveriges huvudstad. S:t Nicolaikyrkan och Allhelgonakyrkan uppfördes också omkring samma tid.

Nyköpingsåns mynning var en av de viktigaste svenska Östersjöhamnarna och här exporterades en del av Bergslagens produkter. Här bedrevs också importhandel med bland annat Lübeck.

1300-talet

1317 den 10 december har gått till historien som Nyköpings gästabud. Magnus Ladulås söner, Kung Birger och hertigarna Erik och Valdemar var huvudaktörerna i dramat, som inleddes med Håtunaleken.

Festen fick ett tragiskt slut med hertigarna i fängelsehålan, ditslängda av sin bror Kung Birger. Bröderna kom aldrig levande ur fängelset och Kung Birger fick fly till hustruns, drottningen Märtas, hemland Danmark.

Vill du veta mer om Nyköpings gästabud, missa inte föreställningen på Nyköpings hus som spelas traditionsenligt under juli månad.

1396 den 20 september undertecknades Nyköpings recess – en politisk överenskommelse på Nyköpingshus. Då bestämdes att Sverige, Danmark och Norge, skulle ha samma regent »en herra oc konung hafuom«. Detta var en förutsättning för att Kalmar­unionen skulle kunna bildas året därpå.

1500-talet

1568 fick Hertig Karl (1550–1611), som var yngste son till Gustav Vasa, ärva Nyköpingshus av sin pappa. Karl byggde om Nyköpingshus till ett renässansslott – ett riktigt skrytbygge. Efter en kamp om makten över Sverige kröntes han 1607 till kung och kallas Karl IX.

1600-talet

1611 dör Karl på Nyköpingshus, 61 år gammal. Den äldste sonen Gustav Adolf blir då kung, Gustaf II Adolf år 1612.

Några stenhus uppfördes i Nyköping under 1600-talet. I boken Suecia antiqua et hodierna framgår tydligt slottets, kyrkornas och de få stenhusens överväldigande dominans i stadsbilden.

Den äldre stadsplanen var mycket oregel­bunden med krokiga gator och oregelmässiga torg. I det äldre gatusystemet ingick tre torgbildningar. Se historiska kartor.

1632 och 1665 drabbades träbebyggelsen av brand. Då förstördes stadens båda kyrkor och samtliga broar. Hela Vasatidens pompa förstördes i Södermanlands största eldkatastrof.

Efter 1665 års stadsbrand rätas gatorna ut till ett rutnät som bryts av Nyköpingsån och den på sina ställen kuperade terrängen. Planen kännetecknas av en öst-västlig orientering genom Storgatan som skär rakt genom staden med Stora torget som centralpunkt.

Under 1600-1700-talen gick stadens ställning som sjöfartsstad förlorad medan hantverket kom att spela en större roll.

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet verkade den internationellt kände silver­smeden Henning Petri i Nyköping. Nyköpings Mässingsbruk bildades.

1700-talet

1719 den 24 juli intogs staden av en rysk galärflotta som brände och plundrade stan. Det enda som stod kvar i västra stadsdelen var klockstapeln på Borgarberget, S:t Annae kvarn, Kungstornet vid Nyköpingshus samt en liten gård. På östra sidan om Nyköpingsån förstördes allt utom All helgona kyrka och några gårdar i dess närhet samt den stora slottsträdgården.

Återuppbyggnaden skedde med statens hjälp och stenhus byggdes som ännu finns kvar: Westlingska gården och hörnhuset Borgaren 12 vid Stora torget, Hellmanska gården, Rostadiusgården, Sörmlandsbanken 1 och Gripen 1 och 20 på Västra Storgatan. Huvudparten av staden byggdes emellertid i trä. Efter branden byggdes också ett länsresidens på gamla rester av slottsmurarna – Gamla Residenset.

1767 Nyköpings skeppsvarv anlades.

1775 Nyköpings första lasarett invigdes i hörnet Ö Storgatan och S:t Anne gatan.

Nyköpings utveckling under 1700-talet kännetecknas av ett industriellt uppsving, allt medan handeln gick kräftgång. Pappersbruk, klädesmanufaktur, stoff- och silkesmanufaktur, tobaks- och snusfabriker och sockerbruk etablerades. Arbetskraften utgjordes av inflyttade tyskar. Vid 1760-talets mitt upplevde manufaktur en kraftig nedgång.

1800-talet

1830 Under 1800-talets första decennier florerade industrin åter. På 1830-talet var Nyköping en av få städer i Sverige där fabriks­arbetarnas antal översteg borgarnas. Textil- och pappersproduktionen samt stångjärnsbruken var ledande. Men 1866 lades bruket ner, var­efter även invånarantalet minskade.

1858 Bomullsspinneriet i Harg var Nyköpings äldsta spinneri, Perioden och Fors är de andra två.

1856 bildades Nyköpings Mekaniska Werkstad där ångfartyget »Ernst Merck« byggdes. Det sjösattes 1858 och var då Sveriges största handelsfartyg.

Gaslyktor tändes för första gången på stadens gator 1861.

På 1880-talet börjar Nyköping expandera igen. Wedholms AB grundades 1879med tillverkning av mjölkkannor.

1897 startade Skandinaviska Glödlamps­fabriken.

1900-talet

1905 NK:s verkstäder som var knutna till varuhuset i Stockholm startade tillverkning av främst stilmöbler och inredningar.

1937 bildades AB Nyköpings Automobilfabrik, Ana. Saab köpte Ana 1959 och började försäljningen av Saab-bilar.

1940 Kungliga Södermanlands flygflottilj F11 sattes upp. Verksamheten pågick till och med 1980.

1989 startade satsningen på en flygplats och Stockholm Skavsta flygplats är idag Sveriges femte största flygplats.

1987 firade Nyköping sitt 800-årsjubileum.

1992 delades Nyköpings kommun i tre nya kommuner: Nyköping, Trosa och Gnesta.

2017 Projekt Ostlänken och Nyköpings resecentrum har tagit fart och präglar både debatten och tillväxten. Östra klockstapeln brinner ner till grunden.

Nyköping firar Gästabudsår och uppmärksammar att det är 700 år sedan det ursprungliga gästabudet ägde rum. Jubileumssommaren inbjuder bland annat till Nyköpings första Pride-festival, Scandinavian Street Music Festival, Festdagar i en hel vecka och Scen­sommarkväll på Nyköpingshus.